Regeringen har nyligen lagt fram två lagförslag som kan medföra stora förändringar i samhället om de går igenom. Dessa förändringar är tänkta att träda ikraft redan den 3 juli 2026. Med Tidöpartiernas majoritet är genomförandet av lagförslagen mycket sannolika.
Det ena förslaget avser bl.a. sänkt straffbarhetsålder och det andra förslaget avser bl.a. förslag om höjda straff.
Förslag om sänkt straffbarhetsålder m.m.
- Det avser bl.a. förslag om att sänka straffbarhetsåldern från 15 år till 13 år för allvarliga brott som svar på ökande gängkriminalitet bland barn under 15 år. Det innebär straffbarhet från 13 år vid brott med minst fyra års fängelsestraff (t.ex. mord, människorov, grov våldtäkt). Lagen i denna del ska vara tidsbegränsad i fem år.
- Det föreslås att maxstraff för ungdomar under 18 år höjs från 14 år till 18 år.
- Det föreslås att den s.k. ungdomsrabatten avskaffas för 18–20-åringar och även minskas för ungdomar under 18 år.
- Det föreslås skärpta övervakningar med hemarrest och platsförbud och att regleringen vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst ska skärpas.
Förslag om höjda straff m.m.
- Det innebär bl.a. dubbla straff för gängrelaterade brott.
- Möjlighet till livstids fängelse vid flera grova vålds- eller sexualbrott.
- Skärpta straffskalor (höjningar för cirka 50 brott, inklusive bl.a. grov misshandel och våldtäkt).
- Regler som gör att det blir enklare för en åklagare att få igenom en häktning för kvinnofridskränkning och hedersbrott men även för försök, förberedelse och stämpling till brott i allmänhet.
Min bedömning
Om förslagen går igenom kommer detta få stor betydelse på många sätt i samhället.
Rent praktiskt kommer det innebära en ökad belastning på domstolarna då helt nya straffskalor innebär att det kommer att finnas behov av vägledande avgöranden hos bl.a. hovrätten. Fler mål från tingsrätten kommer att överklagas. Det finns också en risk för betydligt fler häktningsförhandlingar vid tingsrätterna. Denna påfrestning på domstolarna kommer även att drabba den enskilde i form av längre handläggningstider vid domstolarna.
Det kommer också innebära ett ökat tryck på kriminalvården som redan i dag har svårt att ta hand om alla frihetsberövade och dömda personer. Då förslagen är tänkta att träda ikraft redan den 3 juli 2026 innebär det att varken domstolar eller andra myndigheter har tillräcklig tid på sig för att förbereda sig för detta.
Kriminalvården har inte heller beredskap för att ta hand om barn och det finns stora risker att barn i dessa miljöer i stället hamnar i grövre kriminalitet.
Regeringens förslag om sänkt straffbarhetsålder till 13 år har kritiserats av tunga remissinstanser såsom bl.a. polis, domstolsväsendet, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Advokatsamfundet. Jag delar kritikernas farhågor och dessutom är det min personliga uppfattning att det inte är rimligt att göra så omfattande förändringar av ett straffsystem på en och samma gång. Vill man åstadkomma förändringar måste dessa riktas och inte ske så brett som sker med dessa förslag
